Antropofagi

torsdag 12 februari 2015

Goda konservativa

Krugman festar till det, i sin sågning av marathonmannen Paul Ryans påstådda liberalism:

"I would add that Ryan isn’t just exploiting the press corp’s preference for up-close-and-personal over policy analysis; he’s also exploiting the eternal search for a Serious, Honest, Conservative, a creature centrists know must be out there somewhere (because otherwise their centrism is a colossal error of judgment)."

(Marathonmannen? Ja, marathonmannen.)

Citatet ovan minner om den ambivalens som högern härbärgerar. Jag har snuddat vid det tidigare, men bäst illustreras det så klart av Jack Donaghy (Alec Baldwin) i 30 Rock, vs. typ Sarah Palin. Det galna, kristna högergardet är alla svenskar väl bekanta med vid det här laget. Däremot kanske inte alla känner till den andra republikanska stereotypen, som Donaghy (och Ryan) så väl representerar.

Baldwin/Donaghy.

Karaktären ifråga är en bredkäkad man i snyggt skuren svart kostym, en industrimagnat som läser Ayn Rand och telefonerar till andra tidszoner från sin skyskrapa i art-deco-stil. Denna imposanta filur representerar moderniteten som få andra. Han (och möjligen Dagny Taggart) är en sann earth mover.


En approprierare av resurser, en byggare av imperier. En framstegsriddare, en Serious, Honest, Conservative. Mänsklighetens spjutspets. Idag, tho, när hans premisser har visat sig falska och hans logiska positivism är skjuten i sank, så visar han sig vara precis lika irrationell och dogmatisk som sina kreationistiska fanatiker till partikamrater.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar