Antropofagi

måndag 13 oktober 2014

Mödo-lönen och poesin

Lönesänkarpolitiken är över oss. Winter is coming. De onda krafterna anser att "vi" måste bli mer "konkurrenskraftiga", och att "vi" blir mer "konkurrenskraftiga" genom att sänka löner. Nänä. Det där är – som Timbuktu en gång (om han får säga det själv! och det fick han!) ansåg om sin egen låt MVH – "det galnaste spåret sen PKK".

Sänka löner leder till minskad efterfrågan, vilket förvärrar ekonomisk kris – samhällen i kris måste stimulera (helst meningsfull) konsumtion, vilket fö. effektivast görs genom att allokera resurser till de mer resurssvaga, då dessa tenderar att spendera en större del av sin disponibla inkomst.

Vidare – lägre löner ger att mänskligt manuellt arbete blir relativt billigare jämfört med automatiserat robotarbete. Varning! Detta är en käpp i hjulet på all mänsklig utveckling, som (ju) syftar till att utföra mer arbete med mindre ansträngning. Genom att göra arbete dyrare blir det mer lönsamt att uppfinna nya smarta arbetssätt och teknologier. Istället för att ha slavar liksom.

Dessutom, som Krugman påpekar i länkat blogginlägg, är en devalvering av euron betydligt mer effektivt för att öka Europas export, eftersom en billigare euro gör det billigare för andra länder att köpa varor från Europa. Tänk att Utomeuropa är typ en fläskig, rosa foppatoffel-svenne som åker till Sydostasien för att relaxa. Visst blir det några fler BFB:s (Big Fucking Buckets, med sprit) när en KBK:r (Kör Bara Kör) i Thailand än i Kungliga hufvudstaden af Sverige?

Jävla arbetsköpare/politiker, det är arbetarna/medborgarna som är hela poängen. Ingenting blir bättre om kostnaden är att människorna får det sämre. Ni har missförstått ert eget syfte, inbillat er ett egenvärde. Ni är en fucking servicefunktion. Håll er på mattan.

För övrigt är vinst inte bara stöld, utan även ett ytterst dåligt incitament. Detta gäller inte alls bara offentlig verksamhet – även "privat" verksamhet skadas av vinstuttag. Allt borde alltid återinvesteras i verksamheten eller betalas ut som lön till de arbetande, som är de som skapar värdet. Det har sagt förut, men det måste tydligen sägas ånyo: "Klassa aktievinster som en slags fascism, och kasta slipsen". All verksamhet borde ägas och drivas kooperativt.

I plötslig vredesmod tvingas Antropofagi att bedriva subversiv poesi:

Tron på odelbarheten – som en övertro på primtal –
den och tron på det privata ger friktion
Passionen för primaten gör fraktionen det centrala
Så nu togo vi tillbaka, med diktion

För att di lärde ska slippa tvista kan Antropofagi omedelbart i anslutning till sitt eget verk avslöja den inneboende meningen i dikten:

Att inte fördela pengarna ordentligt leder till samhällelig sönderslitning – tron på det odelbara, samt tron på det privata ger friktion. Men om en älskar människan, dvs. när en passion för primaten, då är fraktionen – bråket, det fördelade, det delbara – vad en prioriterar. Således gjorde berättarjaget revolution mot kapitalet, tog tillbaks allt som stulits under årtusendena, och gjorde detta med emfas och tydlighet, dvs. med diktion.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar