Antropofagi

tisdag 25 april 2017

Kontrafaktisk guesstimation

På tal om stabilitet. Ja, stabilitet. Och på tal om intervention. Samt slutligen på tal om Nordkorea.
 
Antropofagi har tidigare förvånats över Nordkoreas ändå rätt höga life expectancy. Och även nämnt att Sovjets fall faktiskt ledde till kraftigt minskad life expectancy.
 
När USA eller andra interventionsglada intervenerar, så kanske en är benägen att säga: Hörrni! Om ni nu brydde er om att intervenera för folkets bästa, och inte bara för oljan... Varför anfaller ni aldrig Nordkorea nån gång? Avsätt regimen vettja.
 
Nordkorea är liksom det perfekta exemplet på en skitkass regim som borde avsättas, men där det inte finns tillräckligt mycket råvarufyndigheter för att locka en girig stormakt.
 
Nu skramlas det kring Nordkorea ändå. Regimen hotar med att förekomma fienden i och med en mäktig attack.
 
Äntligen! borde vi höra ropas i stugorna. Äntligen en sund och legitim och meningfull intervention vid horisonten!
 
Men, vad tror vi kommer hända om USA fuckar upp regimen och avrättar juche-kultens prästerskap? Sannolikt kommer vi få se brutala flyktingströmmar när regimens gränsvakter lägger ner vapnen. Med instabilitet i omkringliggande områden. Arga och ondsinta reaktioner från Kina. Kollaps och massvält i själva Nordkorea. (Samt en och annan tårfylld återförening vid den Sydkoreanska gränsen, får en hoppas.)
 
Sammanfattningsvis: Kostnaden hade varit massiv, mätt i mänskligt lidande och politisk instabilitet.
 
Det som ändå talar för att en intervention är väl att regimen verkar oerhört reform-osugen. Det går liksom sämre än i Zimbabwe. Värre än Venezuela. Mer irriterande än i Iran.
 
Regimskiftet i Burma tog lång tid. Men till och med där var militärregimen lite mindre hårdnackad än i Nordkorea. I alla fall vad vi kan säga i dagsläget. (Kan notera att Nordkorea i en regeringsrapport från 2008 angavs ha lägst grad av pressfrihet i Asien, medan Burma angavs ha näst lägst.)
 
Ska det interveneras någonstans är det nog i Nordkorea. Kanske kan Sydkorea och Kina absorbera migranterna, och det internationella samfundet på något sätt dämpa fallet ner i kaos och instabilitet i territoriet. Men det kommer säkerligen krävas en gedigen insats.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar