Oinitierade gissningar om kön och lön

Det pratas ofta om att lönegapet mellan män och kvinnor är omkring 13, 14 procent. Medlingsinstitutets regressionsanalys visar emellertid att den oförklarade löneskillnaden är drygt fyra procent, dvs. något lägre än det standardavvägda resultatet som visar en oförklarad löneskillnad på 4,6 procent.

 

"Regressionsanalys ger alltså en något lägre siffra än standardvägningen. Skillnaden i resultat kan bland annat bero på att regressionsanalysen tar hänsyn till mer detaljerad information än standardvägningen. Till exempel används endast fyra ålderskategorier i standardvägningen, medan regressionsanalysen behandlar ålder som en kontinuerlig variabel."

 

Detta får osökt Antropofagi att undra: Hur är den oförklarade löneskillnaden i respektive ålderskategori? Kommer den oförklarade löneskillnaden så småningom att dö av ålder?

 

Eftersom yrke är den viktigaste förklaringen till skillnad i lön (se avsnitt 1.5.3 i Medlingsinstitutets rapport), kan en förledas att säga: Sannolikt inte. Men, är arbetsmarknaden verkligen lika könssegregerad i alla ålderskategorier, då?

 

Nån gammal SCB-rapport skriver att "könssegregeringen visserligen avtagit men takten har knappast varit hög. Beräkningar för olika åldersgrupper tyder emellertid på att detta kan komma att ändras." Rapporten använder sig av ett index vars värde anger hur stor andel av kvinnorna som måste byta yrkesgrupp för att arbetsmarknaden ska bli "könsneutral", dvs. för att kvinnors ska få samma fördelning på yrke som männen.

 

Tabellen är klippt från nämnda SCB-rapport, och visar hur könssegregeringen på arbetsmarknaden skiljer sig mellan åldersgrupperna. Minskningen i könssegregation har minskat snabbare i åldern 16-34 än i åldern 50-64 under perioden 1997-2002. En måste så klart ha i åtanke att marginal-individerna i respektive kategori hela tiden byter kategori i och med tidens gång och deras egna åldrande.

SCB-rapporten (som, igen, kanske inte är sprudlande aktuell) tar även upp att kvinnors intresse för högre studier ökat betydligt snabbare än mäns. Yrkesinriktade gymnasieprogram är fortfarande kraftigt könssegregerade, vilket för övrigt gäller även 2017 enligt skolverkets statistik. Gossar bygg och maskin-relaterat, töser vård och omsorg. SCB-rapporten konstaterar att detta rör stora yrkesgrupper vilket ger en stor effekt på totala könssegregeringen på arbetsmarknaden. Detta bör stå sig idag, även om jag inte har koll på huruvida dessa sektorers andel av total arbetsmarknad tenderar att öka eller minska över tid. Vad gäller högre studier "utgör kvinnorna majoriteten vid de flesta universitet och högskolor", och övergångsfrekvensen är högre för kvinnor än för män (dvs. fler kvinnor går från gymnasiet till högskolenivå).

 

SCB-rapporten fortsätter:

"Att arbetsmarknaden har fortsatt att vara könsuppdelad kan tillskrivas individers fria val (faktiska preferenser), arbetsgivares könsstereotypa rekryteringar, men också traditioner och strukturer som upprätthållit de könssegregerade arbetsvillkoren. Låg lön, hög frekvens av deltidsarbeten och korta karriärstegar i kvinnodominerade yrken jämfört med mansdominerade har inte bara befäst arbetsdelningen på arbetsmarknaden utan också i hemmen. Kvinnornas incitament att söka sig till den 'manliga arenan' har därför varit starka men männens incitament att söka sig till den 'kvinnliga arenan' har däremot varit desto svagare." (Min egen fetstil.)

 

Alltså, vad ser vi för effekt av detta fetstilade tro? En sortering av medborgarna, gudbevars. Då kvinnor har tydliga incitament att söka sig till mansdominerade yrken, medan det motsatta inte är fallet, bör vi rimligen se en ökad konkurrens i mansdominerade branscher. Detta bör enligt skjuta-från-höften-hej-jag-läste-mikrodelkursen-i-NEK-A-logik leda till a) lägre löner i dessa sektorer (pga. ökat utbud av arbetskraft); b) utslagning av mindre kompetenta män från dessa sektorer när konkurrens om utbildningsplatser och arbetstillfällen hårdnar; samt c) att de mer kompetenta kvinnorna ansamlas i de traditionellt manligt kodade yrkena.

 

(Relaterat: Valfritt; möjlighet och utfall.)